Indianlitteratur

Indianböcker i Sverige
1675-2000

Litteraturen om Nordamerikas indianer (urbefolkning) , på svenska, utgiven i Sverige 1675 - 2000.  Fakta och fiktion.

Tanken med bibliografin är att ge en grund, en möjlighet, till den som vill veta vad som är skrivet om Nordamerikas urbefolkning, indianerna. Någon liknande sammanställning existerar inte.
 © Staffan Jansson

Om begreppet indianer reflekterar Börje Dorch.
(Se en bit nedåt sidan).
Daniel Hånberg Alonso gör detsamma i boken "När svenskarna sköt skarpt" speciellt i kapitlet "Indian blir i-ordet". - s 488 ff.
Även Lena Lind Palicki har ett kort kapitel om detsamma i boken "Inkluderande språk" s 163-165.
Ett viktigt språkrör för indianerna själva var Lakota/oglala-indianen Russell Means som bestämt hävdade att "American indian" var ett helt o k ord för folket i fråga. Native American hade en helt annan mening för honom.  Se vidare  "Native American name controversy".

Om begreppet indianer och hur det växte fram

Det finns ingen allmän term för ursprungs- befolkningen i Nordamerika. I USA kan man ev använda ordet Native (vilket för oss blir ett gammalmodigt inföding), eller Native American, eller Indigenous = Ursprungsfolk. Jag använder ordet indianer därför att det för det första använts i indianhistorisk tid och framförallt när det gäller den gamla indianboken. Dessutom därför att andra att många indianer känner sig helt bekväma med detta. Se gärna Rusell Means ”:

I am an American indian, not a Native American!

(Med det sagt kan man nog konstatera att orden ”rödskinn” ”röda män” inte heller varit någon nedsättande term i Sverige för Nordamerikas ursprungsbefolkning, något som professor Åke Hultkrantz nogsamt fick veta när han obetänksamt använde uttrycket i USA!) 
 I övrigt så anses det korrekt att varje "stam", "grupp" anger sitt eget begrepp för densamma gruppen. För att särskilja en grupp från en annan. Det skulle emellertid oftast resultera i, att om man översatte dessa "namn" till svenska, att så gott som alla namn kommer att vara analoga med ordet "människa". Ursprungsfolk i världen och historien anser sig tydligen vara "de riktiga människorna", eller helt enkelt människor = vi,.
Då hamnar man i ett läge där ingen precision i begreppen längre finns och vetenskapen kommer att få problem. Nu översätts ju inte namnen så ofta, så det kan ju när det kommer till kritan kvitta.
  Men t ex alla algonkingrupper som talar centralalgonkinska kommer i så fall  att kalla sig själva för "Anishinabee" eller liknande. Oavsett om de är ojibwe, ottawa, shawnee eller potawotami, m fl.


Ovan: En synnerligen behövlig  historik över  västernromantiken och indianerna i svensk populärkultur har äntligen sett dagens ljus:

Hånberg Alonso, Daniel
När svenskarna sköt skarpt / Daniel Hånberg Alonso. - [Johanneshov] : Mogwai bokförlag, 2023. - 511 s. : ill.
  Hånberg Alonso missar inte mycket av vad som kan sägas om svenskarnas fascination för västernmyten, inklusive indianerna - för det är just den romantiserade myten som är det centrala i den här boken. Somligt berör också indianboken i Sverige förstås. Alltså indianerna och vilda västern i svensk populärkultur. Rolig och intressant.



Åke Hultkrantz bibliografi

OM INDIANBÖCKER OCH LÄSNING AV DEN I SVERIGE : VARFÖR INDIANBOKEN?

Amerikas indianer har såväl medvetet som omedvetet drabbats av ett av de värsta kulturmorden vi känner till i historisk tid. Den här bibliografin gör det möjligt för envar att hitta den litteratur som speglar synen på Nordamerikas ursprungsbefolkning som den kommit till uttryck i svenska texter genom 300 år.

Men...Mot den onyanserade bild av indianböcker och indianer i litteraturen som ofta torgförts kvarstår faktum, att det finns en motbild, som gått dessa kritiker helt förbi. Det inflytande som indianerna som symboler och förebilder har och har haft bland författare som varit eller är intresserade av ämnet och skrivit om det, tycks i grunden okänt för många. Utöver de av facket intresserade har de varit i synnerhet viktiga för miljörörelsen, poesin men även inom den moderna romankonsten. Detta talar ofta ett tydligt språk. Gunnar Harding skissar lite på betydelsen av indianerna för just poeterna. (Harding 2013). När det gäller faktainformationen i Sverige så verkar det trots vederläggarnas oreflekterande syn på saken som om den intresserade alllmänheten därutöver tycks ”läsa bak och fram”. D v s det som verkar mindre smickrande, eller rent rasistiskt, läses intertextuellt som motsatsen. Detta föranledde ett antal kunniga på området indianer att publicera ”Indianklubbens årsbok” under några år med målsättningen att vederhäftigt skildra indianernas utsatta situation i spännande och sakriktig förpackning. Detta lyckades man med.
Utöver detta så finns ett antal skribenter som oreserverat och ALLTID stått på indianernas sida. Einar Malm, Helge Ingstad, Helmer Linderholm. Bara för att nämna några. Bland de tidigaste amerikanerna med solklara sympatier och med djup kännedom om indianerna kan nämnas Fanny W Eckstorm som vid tillfälle gömde sig under aliaset Hubert Coryell. Det finns många flera. Den här bibliografin nämner många. Dessutom kan vi iaktta att indianen fått ”En ny roll” i dagens fiktionslitteratur. Se ett häfte av undertecknad, ”Indianens nya roll” . Indianklubbens Årsböcker har fått en föredömlig fortsatt verksamhet genom nuvarande Indianklubben i Sverige tålmodigt och förträffligt hanterad av Bertil Thörn där saklig information om främst indianernas kultur och historia presenteras via hemsida och tidskrift.
Tidskriften ”Nordamerikas Indianer” Innehållsförteckning gamla nummer.

Utöver allt detta: Det finns ett egenvärde i att intressera sig för ursprungsfolks kulturer, rent generellt. Alltså även i stil med den ”gamla” etnografin, folkbeskrivningen. Utan kunskaper om ”andra” sätt att leva och hantera verkligheten, förloras inte bara insikt om människan som kulturvarelse, men också förloras möjligheten att över huvud tänka i termer av att olika kan vara bra. Endast där det finns mångfald och olikheter finns det skäl att tro att toleransbegreppet kan existera.