INDIANLITTERATUR - Indianböcker i Sverige

staffan.gripenberg@gmail.com 

U Naturvetenskap



Kalm, Pehr
Berättelse om Skaller-Ormen, samt de läkemedel, som i Norra America brukas emot dess stygn / Af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga vetenskapsakademien, 1752. - 12 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1752) Vol 13 Sid. 308-319.

Kalm, Pehr
Beskrifning på de vilda dufvor, som somliga år i så otrolig stor myckenhet komma til de södra engelska nybyggen i Norra America / Af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga vetenskapsakademien, 1759. - 21 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1759) Vol 20 Sid. 275-295.

Ue Fysisk antropologi
 

Några böcker med notiser om människan (och bitvis indianerna) som biologisk varelse. Hennes utbredning på jorden, relationer tilll husdjur, sjukdomar m m.

Diamond, Jared
Den mänskliga apans uppgång och fall : en bok om människans historia och kultur i ett biologiskt perspektiv / Jared Diamond ; översättning: Lars Werdelin. - Västerås : ICA, 1993. - 416 s : ill. Orig:s titel: The third chimpanzee. 1993.

Diamond, Jared
Undergång : civilisationernas uppgång eller fall / Översättning Margareta Eklöf. - Stockholm : Norstedt, 2005. - 618 s. : ill. Orig:s titel: Collapse. 2005.

Diamond, Jared
Vete, vapen och virus : [en kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13000 åren] / Jared Diamond ; översättning: Inger Johansson. - Stockholm : Norstedt, 1999. - 444 s. : ill. Orig:s titel: Guns, germs and steel. 1997.

Sjölander, Sverre
Vårt djuriska arv : om människans biologiska natur / Sverre Sjölander. - Utgivning Nora : Nya Doxa, 2004. -142 s.

Henschen, Folke
Amerikanider (Indianider). - 9 s.
= Sid. 195-203 i: HENSCHEN, 1971.

Ugg Fåglar

Henry David Thoreau beskriver fåglar i New England. Indianer nämns inte ofta t ex s. 159, 210. Men återigen omtalas hur Thoreau gör anteckningar för en bok om indianerna (s. 232). Thoreaus fågelbok är emellertid en rolig källa för den som vill känna fågellivet i New England och därmed en bit av den naturmiljö som var indianernas.

Thoreau, Henry David
Fågeldagbok - anteckningar om fåglar och natur / Översättning, förord och kommentarer Lennart Nilsson. - Lund : Ellerström, 2009. - 264 s. : ill.
Originalet: Thoreaus efterlämnade journal i urval.
Thoreau nämner i sammanhanget sidenörtens sega natur och att indianerna gör fiskelinor av den.

Uh Naturskydd

Abram, David
Sinnenas ekologi : om varseblivning och språk i en mer än mänsklig värld / David Abram ; översättning: Karin Ashing ; redigering: Marie Kvarnström. - Malmö : Litteraturhuset, 2013. - 339 s.
Orig:s titel: The spell of the sensuous.

Flum eller filosofi. Både och kanske. Abram vet vad han talar om och kan på ett begripligt sätt navigera mellan fakta och fiktion vad gäller t e x indianer och deras förhållande till naturen. Med avstamp i Edmund Husserls fenomenologi och åtskilliga exempel från bl a indianerna visar författaren på hur skriftlösa folk utnyttjar bl a mnemnotekniska punkter i landskapet och mycket annat som skriftkulturerna tappat. Intressanta iakttagelser som mer förefaller vetenskap än flum vilket ju är hotande när man vill göra småfolkens ideologier till mer viktiga än vetenskapliga framsteg. Boken är definitivt mer att applådera än att dissa. Läser du den, så förleds inte att klassa den som knas efter det inledande kapitlet. Författaren är mästerlig i att låta det mynna ut i trovärdig idehistoria med intressanta exempel från auktoriteter inom indianforskningen.

Exemplen är bl a från nordlandets och sydvästerns athapasker..

Apacher s 170-179, 192,195, 199. (Keith Bassos forskning) ; Creespråket s 103-104 ; Hopi s 207-209 ; (Åke Hultkranz s 202, 317 n51) kachinas (pueblo) 236-237 ; koyukon 84-85, 135-136, 161-170, 179 ; lakota s 86-87, 205-206, 246-248, 316, 317 nn5, n7 ; Navano (Diné) 86, 178-179, 207, 209, 248-257, 318, n12 ; Omaha s 86-87, pueblos s 209, 236-237 ; shoshone s 237, 317 n 51 ;

S. 202

Författaren uppmärksammar några enligt honom förbisedda och olyckliga sidoeffekter av alfabetet som styr vår uppfattning om världen. Självklart avser han inte att vi skall sluta skriva eller läsa, men det finns intressant iakttagelser kring hur folk utan skrift koordinerar minne och fysisk omgivning och liknande. Intressant och välskrivet.

Den svenske religionshistorikerna Åke Hultkrantz skriver: "Det västerländska tidsbegreppet innefattar en början och ett slut, amerikanska indianer uppfattar tiden som en evigt återkommande cykel av händelser och år. Vissa indianspråk saknar begrepp för dåtid och framtid, allting vilar i nuet". (Hultkrantz: Native religions of Northern America 1987, s. 32-33.

Tomas Tranströmer (s 153)

Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk

For jag till den snötäckta ön.

Det vilda har inga ord.

Det oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!

Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön.

Språk men inga ord.

Hultkrantz, Åke
Indianen som naturskyddare. - 16 s.
= Sid. 85-100 i: DE TOG..., 1980.

Elander, Magnus
Idahos indianer - vargens partisaner. - 16 s. : ill.
= Sid. [140]-155 i: ELANDER, 2000.
Om Nez Percéindianernas värnande om den vilda vargen. 1990-talet.

Charpentier Ljungqvist, Fredrik
Pueblokulturen går under : Forntida städer i "vilda västern". - 14 s. : ill.
= Sid. 149-162 i: CHARPENTIER LUNGQVIST, 2009.
Eg Anazasikulturen och Chaco canyon. Naturliga klimatförändringar har påverkat kulturer i alla tider och här ett exempel.

Klimatförändringar, och epidemiska eller pandemiska sjukdomar var inte det enda som skapade våldsamma problem för indiankulturerna imötet med européerna. Nordamerikas flora och fauna blev sig aldrig mer lik. En bok som belyser sådana intressanta fenomen, med en hel del exempel från Nordamerika är:

Crosby, Alfred W
Den ekologiska imperialismen : Europas biologiska expansion 900-1900 / Översättning av Margareta Eklöf : [fackgranskning: Anders Öckerman]. - Stockholm : SNS, 1999. - 335 s.
Orig:s titel: Ecological Imperialism.
Nordamerika t ex sid 10, 18-19, 40, 146, 149-50, 155-158 171-172, 179-80, 183-187, 194-95, 201-06, 271-02, 277.
Ett kapitel intresserar sig för ogräs. T ex hur ogräs förändrade livsmiljön för indianerna. Författaren säger s 155: Det är riskfritt att påstå att de engelska ogräsen hade slagit rot i nordamerikansk jord medan Shakespeare levde.... Kvickrot, maskros, groblad m fl räknas upp i en lista över kända ogräs som spridits via kolonisterna.

Lynas, MarkEtt allt varmare Alaska. - 36 s.= Sid 44-80 i: LYNAS, 2005. Sid. 58-63 Huslia, en liten Athapaskindiansk by utanför Fairbanks (Koyukonindianer) samt notis sid 66-67 Gwich'inindianer om effekten av kultur- och klimatförändingar.

Skogens idéhistoria och indianerna.
För naturvårdare har indianen ofta stort symbolvärde. Också när det gäller skogen.... Det gäller att gå fin balansgång mellan New Agearnas påhitt och äkta indiansk (ofta i grunden trosuppfattningar som bottnat i ekonomiska överväganden, t ex överfiske, utrotningsjakt) respekt för naturen.

En person som i engelspråkig litteratur ("American environmental history") väl beskrivit hur grunden för indianernas existens underminerats av kolonisationens giriga rovdrift av naturen och hur man genom introducerandet av nya arter förändrat livsbetingelserna för indianska kulturer fatalt. På svenska finns bara reminicenser av detta i en bok som mer är en bit naturskyddets idéhistoria:

Merchant, Carolyn
Naturens död : Kvinnan , ekologin och den vetenskapliga revolutionen / Översättning: Öjevind Lång. - Stockholm/Stehag : Sumposion, 1994. - 393 s. : ill.
Orig:s titel: The death of nature.
Här finner vi bara några sentenser: Sid 122. " Amerikanska romantiker som Ralph Waldo Emerson sökte sig till vildmarken som källa till andlig insikt, medan Henry David Thoreau fann belägg på att vitalt liv genomsyrade klipporna, dammarna och bergen i hednisk och indiansk animism. Sådana inflytanden var en inspirationskälla för den naturskyddsröresle som leddes av John Muir i slutet av 1800-talet och för sådana tidiga ekologer som Frederick Clements....."och Sid 153-154: Vildmarksskildringar i den europeiska och anglosaxiska muntliga traditionen dramatiserades av upptäcktsfärder i Nya Världen på 1400- och 1500-talen. Resenärer återvände med berättelser om vilda, ödsliga, kaotiska länder som var avoga mot mänsklig bosättning. Vildarna i de nya länderna blev symboler för den råhet och djuriskhet som kunde ta överhanden i den mänskliga naturen. Trots att många av de tidiga (s 154) skildringarna av forskningsfärderna hade omnämnt indianerna som fredliga och vänliga om än någonstans mellan djur och européer på den hierarkiska skalan, så hade föreställningen om dem hunnit hårdna och förgrovas vid 1600-talets början. Ursprungligen hade indianerna beskrivits som "hänsynsfulla, milda till sinnelaget" eller "artiga och glada".... Efter massakern i Virginia 1622 upphörde de positiva beskrivningarna....

En annan bok i ämnet:

Weisman, Alan
Vad händer med världen utan oss? : [tänk dig att alla människor på jorden plötsligt försvinner-] / Alan Weisman ; översatt av Patrik Hammarsten. - Stockholm : Prisma, 2008. - 378 s. Orig:s titel: The world without us. Författaren har undersökt vad som skulle hända med jorden om människan plötsligt försvann. Samtidigt beskriver han människans tidiga anpassning till miljön med flera exempel från precolumbianska nordamerikanska indianer.T ex sid 47, s 78,ff, 153 ff 186, s. 312 m fl ställen i texten.

------------

"En indian som jag känner har berättat spå här för mej:"Den skapare som de kristna kallar Gud, är för indianerna Den Store Anden. Allting i naturen är manifestationer av Den Stor Anden. Varje grässtrå.....etc.Så berättar Jan Danielsson = (sid 9-10) i:

Danielsson, Jan
Träd i marker och myter. - Stockholm : Svenska förlaget, 2002. -207 s. : ill.

Mötet med vildmarken (om än civil olydnad kanske mer är ämnet för uppsatsen) handlar en essä av Anders Ehnmark, där han snuddar vid indianerna på två ställen (sid 141 och s 151). Mer handlar det om Thoreaus Walden och Parkmans Oregonspåret.

Ehnmark, Anders
The Oregon trail : om olydnad. - 39 s.
= Sid. [S 121-159] i:
Ehnmark, Anders
Frihetens rike : om det roliga. - Stockholm : Norstedt, 2001. - 194 s.

Allan Gunnarsson citerar Truman Capote (via Gunnar Bruzewitz) : 'Det är samma frihetslängtan som placerar Truman Capotes samhällsrevoltörer i en träpaviljong högt uppe i en sykomor"...."Kyrkans talesmän är mest upprörda: 'Hur kan ni ha fjärmat er så långt från Gud att ni kan sitta oppe i ett träd som druckna indianer...?' (Antagligen ur "Gräsharpan")= Sid 71 i:

Gunnarsson, AllanTräden och människan. - Stockholm : Rabén & Sjögren, 1988. - 208 s. : ill.

Pollan, Michael
En andra natur : en trädgårdsodlares bildningsväg / Översättning: Lena Lundgren ; Efterskrift: Simon Irvine. - Stockholm : Prisma, 2000. - 258 s. Orig:s titel: Second nature - A gardener's education. (1991)

Ytterligare en bok som handlar om lusten att skapa en trädgård inspirerad av Thoreau, Frazer, Muir och andra. Indianernas förhållningssätt naturen nämns här och där och sätt i motsats till t ex puritanernas. (S. 160-161) Att indianerna odlade Squash nämns dessutom på t ex sid 145 och 222-223. Något berörs överflyttande av främmande ogräs till Amerika, så t ex sid 113: Kolonisatörerna uppskattade maskros som en salladsgrönsak och bakade bröd på groblad (som är hirs). Andra ogräsfrön kom emellertid hit av en olyckshändelse....Enligt ekologihistorikern Alfred W. Crosby betraktade indianerna engelsmannen som ett slags botanisk Midas som kunde förändra den genom att beröra den. De kallade groblad "engelsmannens fot" eftersom den tycktes gro överallt där den vite mannen hade gått. (Hiawatha påstod att växtens spridning förebådade vildmarkens undergång.) Även om de flesta ogräsen kom hit med den vite mannen tog sig vissa, som maskrosen, snabbt västerut på egen hand (eller möjligen hjälpta på traven av indianerna, som (s 114) snabbt upptäckte växtens förtjänster) och var framme långt före pionjärerna.

En klassiker på området är förstås Thoreau:

Thoreau
, Henry David Skogsliv vid Walden / översättning samt inledning av Frans G. Bengtsson. – Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1924. – 317 s. Orig.s titel: Walden.

Ny uppl. - / teckningar av Stig Åsberg. – 1964. – 285 s. : ill.
Flera tryckningar.

Thoreau, Henry David
Walden / Henry David Thoreau ; översättning: Peter Handberg ; [fackgranskning: Henrik Otterberg ; förord: Peter Handberg ; efterord: Steven Hartman och Henrik Otterberg]. - Stockholm : Natur och kultur, 2006. - 434 s. - (Levande litteratur)
Orig:s titel: Walden.
Pocketutgåva: 2009.

Klasssiker som är en filosofisk betraktelse över människans villkor och naturen. Ett stort antal hänvisningar till nordamerikas indianer, för vilka Thoreau kände starkt. Så anses det att han planerat ett verk om de Efterlämnade papper tyder på detta. Hans sista ord lär ha varit ”älg och indian”.

Om skogen och träden idéhistoria och ikonografi. Nature writing.

Schama, Simon
Skog : Landskap och minne : en civilisationshistoria / Översättning av Gunilla Lundborg. - Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1998. - 370 s : ill.
Orig:s titel: Landscape and Memory del 1 Kallad Wood. (Övriga delar i originalet är Water och Rock).
Indianerna snuddar Schama vid: Fjärde kapitlet Det grönskande korset Yosemitedalen John Muir Ahwahyneecheindianer, monoindianska spejare s 250-327 sequoia trädet och
cherokeer s 251 Cooper Bierstadt Frazer Caspar David Friedrich.

Kerstin Ekman
Ekman, KerstinHerrarna i skogen. - Stockholm : Bonnier, 2007. - 557 s. : ill.
Mycket om skogen men nästan inget om indianerna. S 521 upprepar Henry David Thoreaus sista ord: Moose och Indian.

Ekman, Johannes
Skogen i vårt inre - Utmark och frihetsdröm. - Stockholm : Carlsson, 2008. - 416 s. : ill.

Kap Den nya världen och de äldsta träden s. 139 nämner bl a att "Den indianska naturvärlden kastar också långa skuggor in i det amerikanska kulturarvet. Chippewainidianerans "majiigan" som ungefär betyder "Den stora gläntan". Men mycket mer blir det inte om indianerna. Men se även s 162, 166.


Göran Greider : Thoreaus Walden, indianerna och motkulturen i USA under 1960-talet. Beatpoeterna. Nature writing är en litterär genre som uppstått (igen) under 2000-talet.

Somliga litteratörer återkommer ofta till naturen, indianerna och självklart Thoreaus Walden, också väldigt ofta förmedlande en känsla som återfinns hos beatpoeterna och i motkulturens USA och som förmodligen fanns sporadiskt artikulerad hos romantikerna under 1800-talet. (Schelling, Coleridge, Southey m fl) och civilsationskritikerna kring sekelskiftet 1800-1900 som t ex Jack London och Dan Andersson. En av dem är Göran Greider. Ibland vill han inte vara tydlig när han anspelar på indianerna. Så t ex i dikten "Ogalalla" (S 213 i "Världen efter kommunismen : Dikter 2000) som tycks handla om annat än lakotaindianer. "Under den nordamerikanska kontinenten finns den gigantiska vattenreservoaren: Den kallas för Ogallala.... I diktsamlingen "Katterna kommer in från mörkret. - 2009." dikten "Black Hills" sid 219-220) är han mycket tydligare: "I väskan bar jag med mig Dee Browns fantastiska bok om utrotandet av indianerna i USA, jag hade nästan läst klart den, i en känsla av högtidlig vrede, jag hade drömt om dessa indianhövdingar (hade gjort det sedan tolvårsåldern) och jag tänkte på Black Hills, siouxindianernas heliga berg i South Dakota där andarna fick ge vika för guldletarna, gruvprospektörerna, blårockarnas repetergevär. Jag tänkte på indianernas hopplösa underläge....
Man kan nästan känna Greider som en representant för stadsbons försiktiga längtan till orörd natur, äventyr kanske och allt det där andra som många känner igen. I själva verket ägnar han sin bok om Dalarna...

Greider, Göran"Fucking Sverige : byn, bruket, skogen - en modern Dalaresa" (Ordfront 2001)

... nästan mer åt Thoreaus Walden (T ex sid 7ff , 63 ff), indianerna nickas det åt på t ex sid 164 och 202, 205. I sin bok om Dan Andersson "Det gångna är som en dröm...." Bonnier, 2008.(som ju också beskrev indianerna om inte annat så i romanen "Chi-mo-kama) kan Greider inte heller låta bli att droppa några positiva omdömen. "Forskare har även påpekat att den svenska kolonin var den enda som aldrig förde något krig med indianerna..." (Ang Nya Sverige förstås).

©

 

Staffan Jansson

 

2017