F Språk
OM BEGREPPET "INDIANER"
Daniel Hånberg Alonso reflekterar över begreppet "indianer"som av somliga betraktas som daterat eller rent utav oanvändbart. Se sid 488 "Kapitlet "Indian blir i-ordet". - s 488 ff I:
Hånberg Alonso, Daniel
När svenskarna sköt skarpt / Daniel Hånberg Alonso. - [Johanneshov] : Mogwai bokförlag, 2023. - 511 s. : ill.
Även Lena Lind Palicki har ett kort kapitel om detsamma i boken "Inkluderande språk" (2024) s 163-165
(Ett viktigt språkrör för indianerna själva var Lakota/oglala-indianen Russell Means som bestämt hävdade att "American indian" var ett helt o k ord för folket i fråga. Native American hade en helt annan mening för honom. Se vidare "Native American name controversy".
Om begreppet indianer och hur det växte fram
Det finns ingen allmän term för ursprungs- befolkningen i Nordamerika. I USA kan man ev använda ordet Native (vilket för oss blir ett gammalmodigt inföding), eller Native American, eller Indigenous = Ursprungsfolk. Jag använder ordet indianer därför att det för det första använts i indianhistorisk tid och framförallt när det gäller den gamla indianboken. Dessutom därför att andra att många indianer känner sig helt bekväma med detta. Se gärna Rusell Means ”:
I am an American indian, not a Native American!
(Med det sagt kan man nog konstatera att orden ”rödskinn” ”röda män” inte heller varit någon nedsättande term i Sverige för Nordamerikas ursprungsbefolkning, något som professor Åke Hultkrantz nogsamt fick veta när han obetänksamt använde uttrycket i USA!)
I övrigt så anses det korrekt att varje "stam", "grupp" anger sitt eget begrepp för densamma gruppen. För att särskilja en grupp från en annan. Det skulle emellertid oftast resultera i, att om man översatte dessa "namn" till svenska, att så gott som alla namn kommer att vara analoga med ordet "människa". Ursprungsfolk i världen och historien anser sig tydligen vara "de riktiga människorna", eller helt enkelt människor = vi,.
Då hamnar man i ett läge där ingen precision i begreppen längre finns och vetenskapen kommer att få problem. Nu översätts ju inte namnen så ofta, så det kan ju när det kommer till kritan kvitta.
Men t ex alla algonkingrupper som talar centralalgonkinska kommer i så fall att kalla sig själva för "Anishinabee" eller liknande. Oavsett om de är ojibwe, ottawa, shawnee eller potawotami, m fl.
Bäst kanske Peter Dorch redogör för begreppet bäst i sin blog "Prärieindianer" (skrolla nedåt på sidan))
Alvarsson, Jan-Åke
Något om Amerikas indianspråk. - 14 s.
= Sid. 253-266 i: AMERIKAS..., 1998.
Allvén, Kurt
Indianernas språk. - 20 s.
= Sid. 182 -201 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.
Alvarsson, Jan-Åke
Indianska lånord i svenska och engelska. - 20 s.
= Sid. 319-338 i: AMERIKAS..., 1998.
Jean, Georges
[Notiser om indianska tecken och visuella uttryck. Tecknade och skulpterade budskap s. 25-27, Teckenspråk s. 42 ; Röksignaler s. 49.]
i: JEAN, 1993.
Brun, Thedore
Nordamerikas indianer. - 3 s.
= Sid. 56-58 i: BRUN, 1974.
Prärieindianernas teckenspråk, några exempel.
Robinson, Andrew
Indianska piktogram. - 1 s : ill.
= Sid. 56 i: ROBINSON, 1998.
Holmér, Nils M.
Indian place names in North America. - Uppsala : Lundequistska bokhandeln, 1948. - 44 s. - (Essays and studies on American language and literature ; 7)
The American institute in the University of Upsala.
Holmér, Nils M.
Lexical and morphological contacts between Siouan and Algonquian. - Lund : Universitetet, 1949. - 36 s. - (Lunds universitets årsskrift. Ny följd. Avd. 1. Bd. 45:4)
Strindberg, August
Indian-språk. - 7 s.
= Sid. 493-499 i:
Strindberg, August
Tal till svenska nationen samt andra tidningsartiklar 1910-1912. - Stockholm : Bonnier, 1919. - 574 s.
Ursprungligen publicerad i A.-T. 1911 01 13
En för nutidens läsare helt stollig essä om indianspråk. Efter läsning av Adolf Bastian.